Så kan Svära på användas i en mening
- Sedan får du svära tystnad på krucifixet.
- Kusin kan svära på att det finns en pojke där oppe ?
- Och vidare om de ville svära, att de skulle låta den gå i arv till sina efterkommande, om de inte själva behövde den.
- Ingen kan svära bort sin själ till den lede frestaren.
- Jag har, nu höll jag på att svära igen, haft så mycket ont av råttor, att ska dessa kräk finnas där också, då får jag ingen ro.
- Han visade sitt missnöje genom att svära och vara hotfull mot domaren.
- Det är i förevarande fall fråga om att en mor skall vara god man för en 19-årig son med svära funktionshinder.
- Papegojorna har lärt sig att svära.
- När han får veta sanningen, kommer han att svära ännu mer.
- Hon visste då med sig själv, hon kunde svära inför gud och människor, att hon aldrig, aldrig hyst den minsta böjelse för den där björnen.
- Ja, inte kan jag svära på ’ et, men nog brukar han slänga ihop yga vä ’ dän hänne tiden.
- I handen höll han en liten brinnande talgdank och den måtte ha bränt honom, ty han började spotta, svära och hoppa jämfota.
- – En av de fem kunde svära och då skrattade de andra.
- - Du ska svära, säger hon, att aldrig komma tillbaka till Ekeby.
- Så kan Lack skälla och svära och gorma och domdera, så mycket han vill.
- Jag kan icke svära på att det är lögnfiskar.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.